Blogg

[singlepic id=1786 w=320 h=240 float=right]Den som väntar på något gott….. Nu så var en av höstens riktiga höjdpunkter till ända.

Fjälljakten är ju för många en av de mest efterlängtade stunder för de som har en stående fågelhund och så även för oss. Vi var även i år i trakterna av Stora Blåsjön och det visade sig trots lite dystra rapporter om dålig fågeltillgång att fåglarna fanns där som de borde finnas. Vi ska be att få tacka alla i sällskapet för fina jaktdagar och härliga stunder och många skratt på kvällarna. Många fina prestationer av hundarna kommer att finnas i vårat minne, men de bomskott, eftergångar och knallar är ju ändå det som vi kommer att komma ihåg längst…. det är ju dessa situationer som som vi kommer att sitta och ljuga över då minnet börjar svika en.

När själva huvudjakten var över för iår så åkte vi till Hemsta för att deltaga i Bretonklubbens skogsprov som hölls i trakterna utanför Åsele. Att åka på ett skogsprov med en hund som är utbildad på fält och taggad att gå tämmeligen stort på fjäll kan ju skapa lite problem, men Aska skötte sig med den äran och stod som enda pristagare efter lördagens prov med 2:a ökl, gissa om vi var glada. Andra provdagen så fick tyvärr inte Aska något godkänt fågelarbete men hon skötte sig med den äran och gick riktigt bra, sa domaren Ulf Rickardsson. Trots detta så var det stor glädje för Askas syster Almkullens Akira fick ett 1:a pris i ökl efter en gedigen insats och ett fint fågelarbete. Stort GRATTIS till dig Stefan Hörnlund. Det var en stor glädje för oss att betala vad som betalas skulle. Det är inte utan att man blir lite tagen av detta med skogsjakt, när man med bultande hjärta följer hundens löpa över stock och sten för att efter kanske 200 meter höra det tunga uppfloget av en tjäder som förkunnar att man återigen blivit lurad av en allt för listig motståndare.

Skogsjakten som vi hade med Christer & Louise Sandström var således riktigt rolig och trots att det stundtals var lite för skogtrångt för mig så lyckades ju hundarna hitta riktigt bra med fågel och en blev faktiskt med hem 🙂

[singlepic id=1775 w=320 h=240 float=right]Vi avslutade detta äventyr med att starta Aska på Weimaranerklubbens fjällprov som gick av stapeln i härliga Härjedalen. Mittådalens ripor skulle visa sig vara lite varska när vi väl hittade dem i det egentligen allt för fina vädret. Men efter lördagen så stod återigen Aska som enda pristagare och kunde efter att sökt ganska så skapligt i husses och mattes tycke kvittera ut ett 2:a pris i ökl. Söndag och sista chansen på fjället för Aska för denna säsong började riktigt bra. Redan efter 10 min i första släpp så står Aska för fågel som hon sköter mycket bra och när domare Lars Karlsson senare på dagen meddelar att Aska skulle kopplas för hon var klar för dagen så var vi naturligtvis jätte glada åt att prestationen räckte till ett 1:a pris i ökl.

Vi tackar alla som bidragit och gjort vår vistelse i norr 2013 till den fina upplevelse vi fått… Dessa minnen kommer väl till pass då vänersnön viner runt knuten frampå..[nggallery id=101]