Bretonen finns i 5 godkända färgvarianter och två ej standardenliga.
De finns både som skimmel och som helt vit i de vita partierna, och det är önskvärt att ungefär 50% är vitt och ca 50% är färgat, enfärgade bretoner är inte godkänt.
Här står det en hel del att läsa om Bretonens färger:
Coat Colours in Brittany
Vit & Orange
Färgbeteckningen på SKK är
VO = Vit & Orange
Genuppsättning: –/ee/–
Här kallar vi den orange. Om man parar 2 st orangefärgade bretoner så blir ALLA avkommorna orange, det beror på att en orange hund har allelerna ee som ger en orange färg på alla pigmenterade områden, de kan inte producera svart färg. 
Andra gener (de flesta) kommer inte att ha någon effekt på pälsfärgen utan de kommer att bli dolda.
Vit & Svart
Färgbeteckningen på SKK är
VS = Vit & Svart
Genuppsättning: B-/E-/KB
Bretonen får sin svarta färg från B – bruna serien. Ett stort B är dominant och ger svart färg både i enkel och dubbel uppsättning. En svart hund har också minst ett stort E (annars hade färgen blivit orange) och minst ett KB.
KB ”stänger av” A serien så att inte tricolor eller sobelgenen blir synlig.
Vit & Leverbrun
Färgbeteckningen på SKK är
VL = Vit & Leverbrun
Genuppsättning: bb/E-/KB
Om man parar 2 st leverbruna bretoner med varandra så kan valparnas färger endast bli 
Vit & Leverbrun
Vit & Orange
Vit, Leverbrun & Orange (tricolor) och den ej önskvärda färgen Sobel.
En Leverbrun hund har ett litet b i dubbel uppsättning bb den har också minst ett stort E (annars hade han varit orange) och minst ett KB som har ”stängt” av A – serien.
Vit, Svart & Orange
Färgbeteckningen på SKK är
VSO = Vit, Svart & Orange (svart tricolor)
Genuppsättning: atat/B-/E-/kyky
Tricolorer är alltid helt fria från sobelgenen! Så parar man 2 tricolorer med varandra, där minst 1 är en svart tricolor så får man någon av färgvarianterna VSO, VLO och/eller VO
Gucci på bilden här har i A-serien atasom ger tantecken, B som ger svart färg, E som möjliggör produktionen av svart/brunt pigment och kyky som gör att  A-serien syns.
Vit, Leverbrun & Orange
Färgbeteckningen på SKK är
VLO = Vit, Leverbrun & Orange
(brun tricolor)
Genuppsättning: atat/bb/E-/kyky
Om man parar 2 bruna tricolorer med varandra så kan det bara bli 2 olika färgvarianter, VLO och VO.
Miksi  på bilden har atasom ger tantecken, bb som ger brun färg, E som möjliggör produktionen av svart/brunt pigment och kyky som gör att  A-serien syns.
Sobel
Färgbeteckningen på SKK blir
X = ej standardenlig färg
Genuppsättning: Ay-/–/E-/kyky
Sobelfärgen är en ej önskvärd färg på rasen Breton.
I hemlandet Frankrike är färgen ej godkänd och de hundarna som har sobelfärg får inte registreras.
Sobelgenen Ay är dominant och det räcker med en Ay-allel för att hunden skall kunna visa sobelfärgen, det är inte ovanligt att den nyfödda valpen först ser ut som en brun tricolor, det beror med stor sannolikhet på att valpen har en Ay-allel och en at-allel (Ayat)
Sobel Ay och tricolorgenen at sitter på samma locus i A-serien (agoutiserien).
Det gör att en hund som är tricolor = atat inte kan vara bärare av Ay allelen!
En vuxen hund som är sobel kan ibland se ut som en orange hund! (OBS att en orange hund aldrig kan ha ens ett hårstrå som är svart…)
Läs mer om sobel här
Dilute
Färgbeteckningen på SKK blir
X = ej standardenlig färg
Genuppsättning: –/–/–/dd
D‎‎ = Ej utspädd, ‎normalfärgat pigment
dd = dilution
dilute finns i 3 olika varianter:
d1‎ = dilute (variant 1, vanlig), ‎
d2‎ = dilute (variant 2), ‎
d3‎ = dilute (variant 3, sällsynt)‎
alla kombinationer med dubbel uppsättning av d ger dilute. Det späder ut svart och leverbrunt (eumelaninet) i pälsen, men i regel så har den ingen synlig effekt på gul/rött pigment (pheomelanin).
Så alla färger som breton kan ha kan påverkas av dd generna svart, brun, tricolorer och sobel, men det alltså sällsynt att orange färg påverkas.
Svart pigment bleks ner till blått och lever blir sandfärgat.
Ögon- och nosfärg ”matchar” i regel pälsfärgen, det bleks alltså också ner, effekten av dilution (dd) är synlig redan vid födelsen.
Färgen Dilute är på breton förknippad med sjukdomen CDA = Color dilution alopecia, CDA är en genetisk sjukdom som kan uppstå på grund av dilution av färgen, och ge bland annat håravfall och/eller infektioner i huden.
Hunden på bilden är i grunden svart men som har dilute = den har blekts till blå, och den har dessutom sjukdomen CDA.
Läs mer om dilute här
S-spottinggenen
S-LOCUS
S = inget vitt
sp = piebald
S/S = solid, men minimalt vitt på bröst, tass, svanstipp kan förekomma
S/sp = solid, men vita tecken av mindre omfattning förekommer.
spsp = piebald/parti

Ofullständig dominans gör variationerna mycket stora vad beträffar de pigmenterade fläckarnas placering och storlek.
I S-serien regleras mängden vitt, alltså hur stora de vita fälten är, resten blir ju då färgat!
Det finns också indikationer på att de allelerna som ger vitt har större inverkan på de orange hundarna än på de svarta!

Alla bretoner har förmodligen spsp


Bilderna till höger visar orange hundar, högst upp en hund med ett stort område av färg.
Hund nr 2 visar lagom mycket av oregelbundna fält av färg
Hunden längst ner har bara områden av orange på huvudet.
(OBS. alla 3 är fullt godkända på utställningar)
Almkullens Gimli
T – tickningserien (skimmel)
T-LOCUS
Tr= ticking (Roan)
t = ej ticking

För att tickning skall synas så fordras det att S – genen har gjort så att hunden har vita områden i pälsen, tickningen har den färg som pälsen skulle ha haft där om inte pigmentbildningen hade hindrats av S. 
T är den dominana allelen och ger små färgade prickar eller fläckar i de vita områdena på hunden, detta kallas tickning. Vid födseln syns inte tickning. Modifierade gener påverkar mängden prickar och deras intensitet. 
TrTr = ger väldigt många små färgfläckar i de vita områdena, ibland kan hunden t.o.m. se enfärgad ut.
Trt = ger färre små färgfläckar.
Se skimmelteckningen på den svarta hunden t.h.

tt = Clear White, t är recessiv och gör i dubbel uppsättning att färgen blir helt vit (i de redan vita områdena).
Glittra på bilden har alltså tt och skulle hon få valpar med en hane som också har tt så blir alla valparna helt vita i de vita områdena.
Hur ser man T – tickning på valpar?
Tickning/skimmeln syns inte på de nyfödda valparna, men man kan se om en valp blir skimmel eller klartecknad på hur pigmentet på nos och tassar kommer när de är nyfödda. 
Om pigmentet kommer slumpmässigt, då är valpen klartecknad. Se bilderna på Frasse och Glittra. Det kan ta tid innan nostryffeln på en klartecknad valp är fullt pigmenterad, det kan ibland bli kvar ett litet opigmenterat område, är ett större område opigmenterat så är det ett dikvalifiserande fel på utställning.
Om pigmentet däremot kommer som en mörk ring runt trampdynorna och runt nostryffeln och successivt fyller igen mot mitten, så är valpen skimmel.

Bretonens skimmelteckning kommer från T-serien Tr-Roan.
Kartläggningen om hundens färger är inte på något vis klar…det betyder att ibland kommer det nya vetenskapliga rön och det man en gång lärt sig stämmer inte längre.
Intensiteten i pälsfärgen
I-locus
I intense = djupt röd/gult pälspigment
i non-intense = urblekt röd/gult pälspigment
I-genens uppgift är att ge maximalt pigmentdjup på allt röd/gult pigment (phaeomelanin)
den recessiva i-genen har successiv effekt, vilket tillsammans med den ofullständiga dominansen gör variationen i pigmentdjup mycket stor. Genen har urblekningseffekt på allt röd/gult pigment, men har ingen effekt på svart och leverfärgat pigment (eumelanin), den kan alltså bäras dold hos svarta och leverfärgade hundar.
II = djup orange färg
Ii = alla mellantoner av orange färg
ii = mycket urblekt orange färg
Hos sobelfärgade pälsar bleks det gula pigmentet ner, resultatet kan i extremfall bli creme med svarta toppar. Dessa valpar föds ofta mycket mörka.
Hos tanpoints bleks tanområdena ner medan de mörka partierna bibehåller full pigmentering.
Orange päls (ee) kan blekas ner till creme eller nästan vit.
Det går numera att testa för generna på I-locus.

På bilden ses två hundar med djup orange färg och en med urblekt färg.
Sealpoint eller Seal – även kallad ghost tan
Seal är något som uppstår när den dominanta ’svarta’ KB-genen inte sköter sitt jobb – att hindra generna på A-locus att komma till uttryck. Följden blir att man kan ana sobel (Ay) eller tanpoint (at) trots att hunden egentligen är svart:
Seal när KB-genen inte helt döljer Ay
Seal point när KB-genen inte helt döljer at
Ingen forskning har bedrivits, men praktiskt taget alla som testats har visat KB/ky
På översta bilden visas en hund som har Sealpoint, tanfärgen syns extra mycket i sol.

På understa bilden är det en hund som har seal, man kan alltså se att sobelfärgen lyser igenom den svarta färgen. (just denna hunden är inte någon breton)
Sadel mönster och Creeping Tan
En gen, känd som RALY, har nyligen upptäckts som är en modifierare av tricolor-genen, atat.
Creeping tanpointhundar har en eller två kopior av denna genmutation, och den är nu testbar.

RALY får den svarta (eller bruna) färgen på en tricolorfärgad hund att “dra sig tillbaka” till hundens rygg och lämna resten av pälsen orange/tanfärgad (förutom det som är vitt). En hund med creeping tan mönster har något mer (större område) tanfärg än en vanlig tricolor oftast sprider det sig till området runt ögonen och sträcker sig längre upp på benen. Det kan också sträcka sig över hela huvudet, och lämna svart endast på ryggen, svansen och baksidan av nacken.
Hundar med creeping tan föds med en vanlig tricolorteckning men eumelanin (den svarta/bruna färgen) drar sig tillbaka när hunden åldras.
Sadelmönstret är nästa steg upp från detta, där det röda sträcker sig över hela huvudet, framsidan av bröstet/halsen och toppen av benen och lämnar svart endast på ryggen, svansen och baksidan av nacken.
Felfärgade hundar och hundar med somatic mutation
Vitt på ett öra eller att ett öga är beläget i en vit fläck är ett diskvalifiserande fel på en breton. 
Valpen till höger har 2 vita öron.


Hunden under har troligtvis en somatic mutation som i detta fallet syns som ett svart öra på en annars vit/orange hund