Blogg

[singlepic id=735 w=320 h=240 float=right]Efter ett riktigt skitväder under ett flertal dagar så klarnade det upp idag och den stora lampan började äntligen att skina. Efter att förra veckan ha hittat lite oplöjda stubbar ute på våra träningsmarker så började suget att få släppa en sista gång för säsongen, för att ha sådan tur att vi får slippa snön i år det vågar jag inte tro på. Med hundar och kamera så bar det iväg och vi hade några sköna timmar i en blek december sol. Det var väl ingen våldsam fart på de gamla men Aska skuttade på ganska så bra och det verkar som att hon har ärvt Elvas fina reviering fast hon vet inte riktigt än varför hon ska springa. Men springer man så finner man. Tillslut så stannar hon till och står och tittar ut över stubben och jag och Johanna som går och småpratar säger  … kolla …det ser ut som hon står… Elva som var lös samtidigt kom till samma område och hon tvärstog direkt och då så visste vi hur allt låg till. Aska som inte stått för fågel förut tyckte att hon skulle fixa detta själv och att hon inte behövde mammas hjälp med detta utan tog några steg framåt och upp går det en liten rapphönskull som klarat sig undan höstens skräpväder. Efter det att vi hittat denna lilla kull så blev det bättre fart på hundarna då de förstod att det inte var tomma fält som de skulle springa på. Timmen som följde hade vi flera stycken fina fågeltagningar och vi kunde efter detta nöjt åka hem :-)[nggallery id=32]