Grunderna för klassificering av övergångskotor i ländryggen – i finland
Orginalet finns på Finska kennelklubbens sida, detta är en översättning men också lite omgjort med förklaringar av vissa ord – av mig (och Google) som varken är veterinär, läkare eller finskspråkig… men det kanske ändå kan ge en vink om vad LTV är?
Ländryggens övergångskotor (LTV – Lumbosacral Transitional Vertebra)
Lumbar=ländrygg=L1-L7
Transitional=övergångs
Vertebra=kotor
Sacrum=korsben=S1-S3
En hund har normalt 7 ländkotor (L1-L7) och 3 sakralkotor (vertebrae sacrales, S1–S3) som är sammanväxta till korsbenet (sacrum) som utgör en del av bäckenet (pelvis). (figur 1A, B).
Tvärgrenarna på korsbenets 1: a ryggkota formas till ledytor som artikulerar med bäckenbenen (iliacbenen).
Bild 1A: Sidobild på ländryggen. Normal ländrygg (L1-L7) och korsben (sacrum) (S1-S3) hos hunden.
Figur 1B: Röntgen tagen med hunden liggande på rygg. Hundens normala sacrum, där sacrummets centrala ås framträder som en solid linje (pilar).
LTV1, eller “delad central ås av sacrummet” (figur 2A), är den mildaste formen av LTV, där
ryggkotans mellersta ås har en depression mellan 1: a och 2: a sakrala ryggkotorna (figur 2 B). Ett LTV1-uttalande utfärdas också om den 1:a delen av den centrala åsen är otillräckligt utvecklad. Stomdelen av sacrummet är alltid normalt förbenad.
Figur 2A: Depression i korsbenets centrala ås mellan 1:a och 2:a ryggkotan (LTV1) visas på röntgenstrålen som ett gap (svart pil). Ryggkotans centrala ås verkar separat (vit pil).
Figur 2B:
Datortomografibild av korsbenets mittlinje i längdriktningen.
Fördjupningen på den centrala åsen är tydligt synlig (pil).
LTV2 är en symmetrisk form av den mellanliggande ländryggen-sakrala kotan, där förändringarna på vänster och höger sida är likartade. Kotan kan mer påminna om en ländkota (fig. 3A) eller en sakral kota.
Kroppsdelen sacrum är ofta onormalt förbenad och röntgen visar ett mellanrum mellan korsbenets 1:a och 2:a ryggradskropp (Figur 3B).
Figur 3A: Symmetrisk mellanliggande ländryggskota (LTV2). Den sista ländkotan (L7) är kort, den ligger längre bak än normalt och de tvärgående grenarna riktas mot sidorna (pilarna).
Figur 3B: Sidobild. Det finns ett mellanrum
(pil) mellan korsbenets 1:a och 2:a ryggradskropp (s1-s2).
LTV3 är en asymmetrisk form av den mellanliggande ländryggen-sakrala kotan, där höger och vänster sida är olika: ena sidan påminner mest om ländryggen och den
andra som en sacralkota (Figur 4). Kroppsdelen sacrum är ofta onormalt
förbenad och röntgen visar ett gap mellan korsbenets 1:a och 2:a ryggradskropp (Figur 3B).
Figur 4: Asymmetrisk mellanliggande ländryggskota (LTV3).
Den högra sidan av den sista ländkotan liknar en ländryggskota (vit pil), och vänster sida
liknar en sakral ryggkota (svart pil).
LTV4 är den strukturellt allvarligaste formen av den mellanliggande ländryggen-sakrala kotan, där korsbenets 1: a ryggkota (S1) i sacrummet har formen av en ländkota (L8, ländrygg) (figur 5A), eller där den 7: e ländkotan (L7) har formen av en sakral ryggkota (L6, sakralisering) (Figur 5B).
Figur 5A: Mellanliggande ländryggskota (LTV4), där korsbenets 1:a kota (S1) har samma form som ländkotan (L8).
Figur 5 B: Mellanliggande ländryggskota (LTV4), där den sista ländkotan (L7) har formen av en sakral kota (L6).
Dessutom finns det en grad LTV0 borderline case, som visas i behandlingsinformationssystemet som vanligt (LTV0). En gränslinje kan ges om den sista ländkotan (L7) är klart kortare än normalt och ligger längre bak än normalt.
Korsgrenarnas form och position är emellertid normala eller nästan normala.
Betydelsen av den mellanliggande ländryggen-sakrala ryggkotan för en hund.
LTV1: Mot bakgrund av aktuell kunskap orsakar denna förändring inte symtom hos hunden.
LTV2−LTV4: Förändringarna kan predisponera för ländryggs-sakrala degenerativa sjukdomar som kan orsaka symtom (så kallat cauda equina syndrom). Det finns rasspecifika skillnader och hundens arbete/hobbyanvändning kan också påverka. Ofta
är hundar helt asymptomatiska. LTV3 kan vara associerad med medfött snett bäcken och ensidig höftledstillväxtstörning.